Det växer så det knakar. Det är nästan overkligt. Om man tittar riktigt noga, kan man säkert se hur det växer.
Den 14 april siktade vi den första pionen. Vilken lättnad! I höstas grävde vi ner sju olika pioner på baksidan. Tänk om ingen hade överlevt! En vecka senare ser det ut så här... vi börjar nästan att tro på att den lilla knoppen vi såg för en vecka sedan ska kunna bli en stor buske...
Löjtnantshjärtanen såg kanske inte heller så imponerade ut då. Även dom har växt till sig på en vecka.
Nävorna på framsidan växer som ogräs. För en vecka sedan kunde man bara ana att dom var på gång, nu breder stora tuvor ut sig i rabatten.
Den 14 april siktade vi den första pionen. Vilken lättnad! I höstas grävde vi ner sju olika pioner på baksidan. Tänk om ingen hade överlevt! En vecka senare ser det ut så här... vi börjar nästan att tro på att den lilla knoppen vi såg för en vecka sedan ska kunna bli en stor buske...
Löjtnantshjärtanen såg kanske inte heller så imponerade ut då. Även dom har växt till sig på en vecka.
Nävorna på framsidan växer som ogräs. För en vecka sedan kunde man bara ana att dom var på gång, nu breder stora tuvor ut sig i rabatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar